Brainstorma med effektkartan

Effektkartan är en av mina favoritmodeller. Speciellt bra är den tidigt i ett projekt när vi interaktionsdesigners vill förstå vad som är viktigt för beställaren och hur beställaren ser på produkten eller tjänsten som ska utvecklas. I en eller flera uppstartsworkshops bygger vi en effektkarta tillsammans och besvarar följande frågor:

  • Vad vill vi uppnå med satsningen? (effektmål),
  • Vilka vänder vi oss till? (målgrupper),
  • Vilka behov eller andra drivkrafter får målgupperna att vilja bidra till effektmålet? (användningsmål)
  • Hur kan vi tillgodose våra målgruppers behov? (åtgärder)

Effektmål, målgrupper, drivkrafter och åtgärder dokumenteras i effektkartan. Här har vi en gammal exempelkarta jag tagit fram, gjord på rekordtid:

Effektkarta fisketjänsten

Resultatet av en sådan workshop blir en sorts hypotetisk effektkarta. Beställarna har en bild av sina målgrupper som aldrig stämmer helt. I vissa fall är beställarens bild helt fel, så det är superviktigt att inte ta hypotesen för sannning och göra användarundersökningar.

I effektworkshopen bygger vi ofta effektkartan uppifrån och ner, det känns nog mest naturligt. Vi jobbar i ”lager” och börjar med effektmål, fortsätter med målgrupper, användningsmål och sist av allt går vi in på åtgärder.

Men det går också bra att kombinera effektworkshopen med en ”vanlig” brainstorming, och där menar jag en workshop där folk bara slänger låter kreativiteten flöda och slänger ut idéer utan att bli avbrutna. Så här gjorde vi detta på HiQ:

  • Vi formulerade ett effektmål och pratade om vilka målgrupper vi trodde oss ha (uppifrån och ner)
  • Vi körde en brainstorming där alla fick skriva sina idéer på post it-lappar under 5 minuter för att sedan sätta upp de på en vägg och beskriva sina idéer för resten av gruppen. Lappövningen itererades tills alla inte trodde sig ha fler idéer.
  • Liknande lappar grupperades. Nu hade vi en massa idéer på en vägg, grupperade efter likhet.
  • Vi gick igenom idéerna, en efter en, och utvärderade dem utifrån målgrupperna och effektmålet. Vi ställde frågorna vem är intresserad av denna åtgärd? (målgrupp), varför är målgruppen intresserad av åtgärden? (användningsmål) och hur bidrar åtgärden till effektmålet?. På så sätt kunde vi fylla på effektkartan med användningsmål och koppla dem till våra målgrupper. Idéer som inte hade någon tydlig koppling till någon målgrupp kasserades.

Effektkartan användes alltså för att utvärdera våra idéer snarare än att generera dem, vilket känns spännande. Jag tror denna typ av uppstartsworkshop kan fungera särskilt bra när man behöver vara lite extra innovativ men ändå fokusera ”rätt”, på användare och effekt. Sedan kan man alltid komplettera med att generera idéer ”uppifrån och ner”, utifrån användningsmålen.

Tack till grymma kollegor, bra jobbat.

3 thoughts on “Brainstorma med effektkartan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s