Traditionell syn på begreppet användbarhet

Vad svårt det är med begrepp.

Begreppet användbarhet har en ISO-definitionen:

Usability: the extent to which a product can be used by specified users to achieve specified goals with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use.

En användbar produkt erbjuder mekanismer för att användaren ska kunna realisera sina behov på ett effektivt och tillfredsställande sätt. Jag tycker det är solklart att för att produkten ska vara användbar enligt definitionen måste den byggas med användbarhet i fokus. Och med byggas menar jag inte implementeras utan användbarhet måste definitivt också in i kravarbetet.

Det finns en annan bild av användbarhet som verkar vara vida spridd i utvecklingsvärlden; det icke-funktionella kravet användbarhet. Efter lite googlande hittade jag t.ex. det här dokumentet som är skrivet av ett konsultbolag som heter IT plan. De listar icke-funktionella krav och punkt tre är:

3.    Användbarhet: begriplighet, inlärningskrav, handhavande

Definitionen är inte helt fel, kanske lite vag, men texten som kommer sedan:

Det är inte alla [krav] som påverkar arkitekturen. Användbarhet är t ex inte arkitekturdrivande.

Istället för att genomsyra hela processen är användbarhet något som kan klistras på ovanpå ett system. Det är riktigt att användbarhet är ett icke-funktionellt krav men vi måste inse att man måste sätta användarens behov i fokus under hela processen. Då måste användarens behov styra funktionella krav, inte bara vara ett i raden av icke-funktionella krav.

Jag hittade även den här utmärkta artikeln på Modules and Wholes som målar upp samma bild och resonerar kring huruvida användbarhet ska ses som ett funktionellt eller icke-funktionellt krav. Problemet är att vi som pratar om användbarhet och interaktionsdesign sällan ens pratar krav. Det blir då svårt för någon som är van vid en traditionell kravlista att förstå vad vi gör och varför vi gör det. Krydda det hela med begreppsförvirring kring begrepp som användbarhet och design så får du en projektgrupp med stora kommunikationsproblem.

Egentligen skulle nog varje utvecklingsprocess börja med att man kommer överens om begreppens betydelse. I alla fall när människor har erfarenheter från olika arbetssätt, i detta fall traditionellt kontra användarcentrerat. Det blir svårt att predika interaktionsdesign-före-implementation när folk tror du pratar om rundade hörn.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s