De är också bra på design, jag har skrivit om pandan som bor i deras serverrum här och här. Idag när jag satt i godan ro och lyssnade på fantastiska Fionn Regan dök det upp en liten rutan i nedre högra hörnet, ”Vill du vara med i en kundundersökning?” Normalt brukar jag tacka nej till sådant, det brukar sluta med att man sitter i en halvtimme och fyller i ändlösa tråkiga formulär. Men jag gillar Grooveshark och den här lilla rutan var så liten och subtil att jag nappade. Så här såg nästa steg ut:

Okej, nu vet jag inte vad Forever 21 är för något. Men två korta, enkla frågor var allt jag behövde svara på. Och det störde inte min musikupplevelse det minsta. Bravo.

En wireframe har inget egenvärde. Wireframes och andra leverabler fungerar oftast som verktyg för kommunikation mellan projektmedlemmar. Men om projektmedlemmarna inte kan tolka wireframes och man hamnar i ”fel” diskussioner kan de vara värdelösa eller till och med negativa för projektet. Vi får inte skapa wireframes, flödesdiagram eller vad vi nu föredrar slentrianmässigt utan bör alltid anpassa våra leverabler och kommunikationsredskap efter situationen. Framför allt får vi aldrig sluta fundera på varför och för vem vi skapar dessa leverabler, precis som vi alltid tar reda på vem vi designar en lösning för.

En annan bra artikel: The Big Think: Breaking the Deliverables Habit

Estimatet beror så klart på vad som ingår i projektet och vilka ”hårda” förutsättningar som finns, alltså vad som ingår i någon sorts uppdragsbeskrivning. De roligaste designprojekten är de som börjar med en vag idé, en blank sida. Typ ”vi behöver designa om vår webb, den börjar kännas gammal och trist” eller ”vi misstänker att vi kan bli mer effektivare med IT-stöd men vet inte riktigt hur”. Inga krav på funktion direkt, bara krav på effekt. Satsningen ska leda till att något blir bättre. Extra svårt att estimera, men extra kul att genomföra. Här kan man börja med ett kortare projekt för att förstå beställaren, förstå användarna och ta fram designkoncept.

Men tiden ett designprojekt tar beror också på andra faktorer som oftast inte står med i uppdragsbeskrivningen.

Förväntad kvalitet

Vi interaktionsdesigners/UX-designers jobbar med kvalitet. Du anlitar en interaktionsdesigner inte för att du måste utan för att du vill få ut mer av din satsning. Det handlar om högre kvalitet och kortare utvecklingstid för att nå till en bra produkt. Men kvalitetsarbetet får inte ta för lång tid eller kosta för mycket, det måste anpassas och bero på vad beställaren förväntar sig. Följande saker kan ge en hint om vilken kvalitet beställaren förväntar sig:

• Budget – projektet måste ju passa in i en budget, och en beställare med lägre budget förväntar sig oftast mindre.
• Varumärke – ett starkt varumärke betyder ofta att beställaren är mer noggrann med vad som kommer ut av projektet.
• Synlighet – ska produkten användas av och kommer synas för många användare blir kvaliteten viktigare.

Dessa tre saker hänger oftast ihop vilket gör det hela lite enklare – starkt varumärke och många användare innebär ofta högre budget.

Tillgång till beslutsfattare

När det finns många som ska bestämma eller de som bestämmer inte är tillgängliga kan ett enkelt designprojekt ta ungefär hur lång tid som helst. Kan man förstå beslutsvägarna tidigt och ställa frågor kring hur dedikerade beslutsfattarna kommer vara blir det lättare att tidsestimera.

Designers och beslutsfattares erfarenhet

Kommunikation är svårt. Erfarna och duktiga designers kommer kunna kommunicera mer effektivt med beslutsfattare. Det hjälper givetvis också om beslutsfattarna är vana att jobba med interaktionsdesigners och kan tolka resultaten på rätt sätt. En person som aldrig sett en wireframe förut kommer troligtvis ha svårt att förstå hur den ska tolkas och det är designers jobb att anpassa sina leverabler och förklara. Men som sagt, kommunikation är svårt och de flesta har nog varit med om att diskussionerna hamnar på ”fel” nivå, att man t.ex. diskuterar detaljer kring layout och formuleringar tidigt i ett designarbete.

Tillgång till målgruppsrepresentanter

Att få snabb tillgång till relevanta personer för intervjuer, användningstester och annat är superkritiskt för designprojekt. Får man inte det kommer designen baseras på antaganden om målgrupperna vilket både drar ner kvaliteten och effektiviteten. I stället för att gå ut och ta reda på vad användarna verkligen behöver blir det att man hamnar i en massa diskussioner om huruvida ens antaganden stämmer eller inte. Hårda fakta om målgrupperna, baserade på t.ex. djupintervjuer, kan få den mest envisa chefen att ändra uppfattning. Här gäller det att tidigt diskutera hur målgruppsrepresentanter ska rekryteras. Kan beställaren inte själv göra det kan man kanske ta hjälp av företag som är specialiserade på att rekrytera folk.

Jag hittade en artikel om estimering och nedbrytning av designprojekt på Smashing Mag, tar gladeligen emot fler lästips!

Sedan skulle det vara superintressant att höra hur ni andra där ute resonerar kring tidsestimering och projektrisker. Känner ni igen er? Hur tänker ni?

I alla fall, Darja pratade om att vi kan öka värdet på fysiska prylar genom IT. Kan t.ex. vi sälja ett second hand-plagg med en tillhörande historia blir det plöstligt mer intressant än ett nytt plagg. Och i stället för att konsumera lyxprodukter som bilar och smycken kan vi konsumera virtuella livsstilsprylar. På så sätt kan vi fortsätta ha ständigt ökad tillväxt utan att tära så mycket på naturresurserna.

Ett annat sätt IT och bra design kan förbättra världen på är minskat resande. 2001 stod affärsresor för 40% av alla flygresor i USA. Många företag bidrar idag till en bättre miljö genom att använda videokonferenssystem i stället för att resa. Här har design och tekniska begränsningar länge stått i vägen, systemen var inte tillräckligt bra för fem år sedan. När systemen mer användbara och kommer närmare en riktig mötesupplevelse kommer de verkligen slå igenom.

I San Francisco finns det sensorer som känner av på vilka gator folk parkerar. Går man in på SFPark.org kan man se en karta över staden där vägar med lediga platser finns utmärkta. Innevånarna slipper åka runt och leta efter en ledig plats.

Fast huvuddrivkrafterna i dessa två exempel ligger nog inte i miljötänk utan minskade kostnader och högre effektivitet. IT är bra på att effektivisera och det är lätt att tänka att tillväxt genom effektivisering är mer miljövänligt än tillväxt genom att sälja mer. Och många gånger kan ett effektiviseringsprojekt ge bättre ROI än en annonskampanj.

Här skriver jag om hur vi jobbade och vad vi kom fram till

Vi som jobbar med användbarhet inser att insikter om användarna som baseras på undersökningar (intervjuer, observationer, enkäter, o.s.v.) är viktiga. De utgör ju själva fundamentet i vårt arbete och när jag förklarar hur jag arbetar för en kund börjar det ofta med något i stil med ”Jag undersöker vad era användare behöver för att …”. Men många företag lägger alldeles för lite krut eller inget krut alls på användarundersökningar. Varför är det så?

Det finns ett antal vanliga föreställningar om användarundersökningar som vi måste vara beredda på och kunna bemöta:

Användarna förstår inte vad de behöver, så det ger inget att fråga dem

Det är sant att användarna inte förstår vad de behöver. Det finns ett gammalt citat av Henry Ford:

If I’d asked customers what they wanted, they would have said ”a faster horse”.

Användarna vi pratar med är oftast inte IT- eller designexperter och har svårt att föreställa sig vad tekniken kan åstadkomma. Men det är inte värdelöst att prata med dem. Fråga varför är nyckeln. När användaren vill ha en snabbare häst frågar vi Varför? och förhoppningsvis får vi ett svar i stil med:

- För jag vill kunna ta mig från plats A till plats B snabbt

- Varför vill du det?

- För jag har ont om tid och mår bättre om jag slipper stressa

Vi strävar hela tiden efter att ta reda på vad personen behöver, inte vad personen vill ha. Istället för att låta användarna komma på vad vi ska skapa samlar vi in behov och använder vårt kunnande inom design och teknik för att skapa något som möter behoven. När vi tror att vi har en design som tillfredsställer våra användares behov skapar vi en prototyp som vi testar på användarna för att undersöka om vi hamnat rätt.

Alla användare tycker olika, så det är omöjligt att komma fram till något vettigt genom att fråga dem

Det är sant att användarna kommer tycka olika men frågar vi varför de tycker som de gör hittar vi oftast samma grundläggande behov. Vissa kanske vill ha en snabbare häst, andra en snabbare kamel men alla behöver kunna ta sig snabbt från en plats till en annan för att slippa stressa och få mer tid.

Vår uppgift här blir att designa ett transportmedel eller annan tidseffektiviserande produkt som tilltalar både de som gillar häst och de som gillar kamel.

Användarundersökningar tar för lång tid/kostar för mycket

När man pratar om användarundersökningar eller ännu värre etnografiska metoder tänker många kunder på något som tar lång tid och är dyrt. Så kan det vara, vill vi verkligen vara säkra på att vi hittat rätt behov måste vi göra stora undersökningar. Men en liten undersökning får mycket större effekt än ingen alls. De flesta användare ur en målgrupp har ju, som sagt, ungefär samma behov och mål.

Djupintervjuer är en typ av undersökning som ger snabba och goda resultat, om intervjuaren är duktig förstås. En djupintervju tar ungefär en timme, plus några timmar för sammanställning och analys. Enligt min erfarenhet kommer man rätt långt med tre intervjuer per målgrupp. En så kort undersökning går ofta att sälja in även om det förstås är bättre med en längre studie.

Är det fortfarande svårt att sälja in användarundersökningar kan vi göra en djupintervju där beställaren (den vi vill övertyga) får vara med som åskådare. Det brukar göra susen.

Här beskriver jag hur vi jobbade och vad resultatet blev, på HiQ:s blogg Coffee break

Ha en riktigt bra World Usability Day!

Men det berodde inte på någon bugg utan på dålig interaktionsdesign i Mac OS X. Innehållet jag ville åt, facit, låg nämligen i en s.k. iframe, en scrollbar yta inuti själva siten:

I den senaste versionen av Mac OS X, Lion, visas nämligen ingen scrollist, varken i själva webbläsarfönstret eller i andra scrollbara ytor. Snyggt och rent, men problematiskt. Jag hoppas man kommer tänka om i senare versioner. Tills vidare måste vi nog vara försiktiga med att använda scrollbara områden och försöka särskilja dem från resten av sajten så användaren förstår vad som kan scrollas.

Bättre information och feedback

Mest intressant var Jonas Söderström från inUse, som gjort ett stort antal djupintervjuer med vårdtagare. Ett resultat var att vårdtagare uppskattade läkare som kunde förklara sjukdomstillstånd, behandling och annat på ett lättbegripligt sätt. Journalen man får med sig hem är ofta svårbegriplig och riktar sig till andra läkare, vårdtagarna behöver få tillgång till mer lättbegriplig information med rätt vokabulär och kanske i form av visualiseringar.

Det finns en stor mängd information tillgänglig i form av journaler, webbsajter och annat men en väldig brist på feedback. Det gäller både vårdtagare och vårdgivare. Barnmorskan som varit engagerad under en hel graviditet vill få veta att mamman kommit in till BB och skicka ett peppande SMS, ”det här kommer gå bra!”. Läkaren som ordinerat konditionsträning vill följa upp att patienten verkligen tränat och ge feedback. Att förbättra journalsystemen tar tid men en framtid där det händer saker även mellan läkarbesöken kanske inte är långt borta, krav på journalföring av allt som händer mellan vårdtagare och vårdgivare kan dock utgöra hinder på vägen.

Påverka myndigheterna

Kerstin Beckman från OmVård.se pratade lite om det initiativet, en sajt som ska påverka myndigheterna att skapa bättre e-tjänster med ökad öppenhet.

Jag tycker idén är bra och superintressant. Det finns andra exempel på hur man försöker påverka myndigheterna att skapa bättre e-tjänster genom att föregå med gott exempel, t.ex. alpha.gov.uk som är en innovativ prototyp för en brittisk myndighetssajt. Frågan jag ville ställa men kom på lite för sent: Funkar det? Är tanken att myndigheterna själva ska titta på dessa sajter och inspireras eller ska de skapa ett tryck underifrån?

Tack till Zayera Khan och deltagarna för ett intressant seminarium!

Seminariet filmades av NTech och finns på YouTube: