Skip to content
januari 4, 2013 / Dan Kindeborg

Användningstester och experiment

Interaktionsdesign bygger till stor del på gissningar. Hur rätt man lyckas gissa beror på flera saker. Vilken kunskap man har om målgruppen man designar för, vad man vet om kognition, designprinciper och designtrender. Men kanske framför allt ska den design som gissas fram i slutändan leda till någon slags nytta för beställaren. Så vi måste också ha en djup förståelse för beställarens affärsmässiga mål.

Det låter ju inte så bra det här, att gissa sig fram. Man kan ju gissa fel, och det gör även den mest erfarna UX designer. Därför gör många av oss användningstester, för att testa hur vår målgrupp upplever produkten.

Användningstester räcker inte

Men om vi nu lär oss saker om våra målgrupper, gissar fram design, testar och justerar och gissar igen – betyder det att vår design verkligen kommer leda till den nytta som beställaren tänkte sig? Vi har visserligen eliminerat lite osäkerhet genom att se till att vi designar produkten på ett sätt som tilltalar den tänkta målgruppen. Men har vi säkerställt att målgruppen kommer vilja använda produkten när den lanseras? Inte alls. Visst, vi kan fråga målgruppsrepresentanterna om de skulle kunna tänka sig att använda eller betala för produkten men svaren kommer vara helt värdelösa eftersom människor oftast inte vet vad de vill ha eller kommer använda – speciellt när det gäller nya och innovativa produkter.

Säg att vi ska designa ett Intranät för ett företag som idag inte har Intranät. De anställda förlitar sig på maillistor för att kommunicera, vilket man tycker funkar bra. Det nya Intranätet ska effektivisera folks kommunikation vilket ska göra deras jobb mer effektivt. Efter intervjuer och analyser tar vi fram ett koncept som blir en prototyp som vi testar på olika målgruppsrepresentanter. Efter några iterationer är vi rätt säkra på att vi har ett Intranätkoncept som folk gillar och förstår. Men innebär det att de i slutändan kommer använda det nya Intranätet? Och kommer Intranätet verkligen göra de anställdas jobb mer effektivt jämfört med maillistorna?

Vi behöver sätt att säkra att vi inte bara designar rätt utan designar rätt saker. Användningstester är bra för att förbättra detaljer och lära sig mer om målgruppen men vi kommer ha svårt att testa de stora frågeställningarna. Hur attraktiv är produkten? Hur kommer användningen förändras över tid? Hur kommer den spridas – viralt eller behövs det marknadsföring? Kommer den tänkta nyttan verkligen uppstå? Får vi inte svar på dessa frågor innan budgeten är slut riskerar vi att lansera en produkt som ingen vill ha, som inte ger någon nytta och vi kan inte gör något åt saken.

MVP:er och experiment

För att få svar på dessa frågor behöver vi jobba med design och utveckling parallellt. UX-världen måste komma bort från vattenfallstänket med en lång designfas följt av en lång utvecklingsfas. För att inse om vi bygger rätt produkt innan budgeten är slut måste vi designa, bygga och leverera en minimal version av produkten tidigt – en MVP (minimum viable product). Experimentet används för att  testa hur produkten används och uppfattas på riktigt och över tid. När vi har gjort det kan vi utvärdera, intervjua användare och förbättra inför nästa version. I varje iteration lär vi oss mer om vår lösning och våra målgrupper – och vi kommer närmare att faktiskt testa huruvida den tänkta nyttan kommer uppstå. Det här är kärnan i Ries approach The Lean Startup - en bok jag rekommenderar för alla UX designers.

Groupon är en tjänst som levererar digitala rabattkuponger dagligen till miljontals människor. Men tjänsten började som en WordPress-blogg där en ny kupong publicerades varje dag. Kuponger genererades i databasprogrammet filemaker och mailades ut med hjälp av ett litet script. På så sätt kunde man testa produktidén först och när man visste att det fanns en efterfrågan gick man vidare och implementerade en riktig tjänst.

Den här typen av genvägar är vanliga i MVP-experiment. Istället för att implementera något dyrt så ”fuskar” man och testkör idén genom genvägar eller manuella handhavanden. En MVP kan också vara produktionssatt kod – men med endast den minimala funktionalitet som behövs för att få feedback på sina gissningar. Det handlar om att hela tiden identifiera vilka hypoteser man har vad som är det snabbaste sättet att validera dem.

Likheter och skillnader

MVP-experiment och användningstester är två rätt lika koncept. I ett användningstest tar vi fram ett experiment (en prototyp, interaktiv eller pappersprototyp) för att testa en hypotes – en gissning om vilken design som tilltalar målgruppen. I MVP-experimentet gör vi samma sak. Vi har en hypotes som täcker in produktidé och design. Vi tar fram ett experiment för att testa hur produkten kommer användas.

I båda fallen är det viktigt att vi är medvetna om vad våra experiment syftar till att testa. Om vi inte vet vad vi vill lära oss om målgrupperna blir det svårt att ställa rätt frågor och analysera på rätt sätt. Precis som i ett användningstest har vi en hypotes – en gissning vi vill testa. Gissningen kan avse en målgrupp, ett behov eller någon designdetalj. Men i MVP-experimentet täcker hypotesen inte bara in användarupplevelsen och användbarheten vid testtillfället – vi försöker som sagt testa hela produktidén över tid.

Jag tror att om vi som jobbar med UX kan jobba parallellt med utvecklare och lägga till MVP-experiment i vår verktygslåda får vi lättare att vara med i diskussioner om affärsmål och produktstrategi. Det blir lättare för beställare att inse hur vårt arbete hänger ihop med affären när de kan se konkreta resultat, konkreta siffror, och inte bara positiva kommentarer i ett användningstest.

Vidare läsning

The UX of MVP:s av Anders Ramsay

Experiments 101 av Simon Cast

Lean Startup is Great UX Packaging av Tomer Sharon

Lean UX is not just for lean startups av Jeff Gothelf

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 35 andra följare

%d bloggers like this: